Q.
Vart går gränsen mellan att förändras och att inte längre vara sig själv?
Om du möter varg.
En skiva kom på posten.
Spår 1. Detektivbyrån - Om du möter varg.
Lyssnade.
Bekant.
Tänkte "Amelie från Montmartre".
Hittade ett citat som slog huvudet på spiken: "Amèlie meets Beirut meets paradise."
Precis så är det.
Vackert.
No Sunlight
Kalle och jag
Igår. Helvete. Näsan grät. Ögonen grät. Jag flydde allt som hade med ljus att göra. Drog ner rullgardinerna, släckte alla lampor. Mörker, mörker, mörker. Skönt. Kröp ihop i min svarta soffa och stannade där hela dagen och bara önskade att allt skulle gå över, försvinna. Ironiskt nog ägnade jag en del av dagen åt att läsa om sådana äckliga små organismer som invaderat min lilla kropp. Parasiter som lever och förökar sig med hjälp av våra mänskliga celler. Trevligt.
Idag. Parasiterna i stort sett borta. Vaknade upp med ett kladdigt öga. Fick lite materiella saker. Blev lite gladare. Egentligen är allt jag begär att göra något roligt, upplevelser, umgås. Sådant som lämnar minnen. Det har tydligen gått ytterligare 366 dagar, 52 veckor, 1 år idag. Men något ni kanske inte visste är att Kalla Anka tidningen har funnits i exat 60 år just idag. Värt att firas. Vem har inte ett barndomsminne med Kalle Anka?
Iblandgörmanrättiblandgörmanfellevmeddet
Kulturnatten. Musikens Hus. Skitbild med mobilkamera istället för vanlig kamera som låg kvar i min väska. Men personen och musiken var lika underbar för det. Markus Krunegård, tänk om man kunde skriva texter som han.
Klistrat sig fast
Everytime you close your eyes, lies! Everytime you close your eyes, lies! Everytime you close your eyes. Everytime you close your eyes. Everytime you close your eyes. Tack Genius för den.
Arcade Fire - Rebellion. Lyssna. Njut.
It's Thursday not Wednesday
Trött och seg. Seg och trött. Dålig dag. Ont i halsen. Sjuk? Soffan blev min bästa kompis. Förvirring verkar råda i min hjärna. Det är ju torsdag och inte onsdag. Upptäckte ett band, Au Revoir Simone, som spelar vacker indiepop. Tillsammans med Beirut gjorde de dagen lite bättre. Fick mig att tänka på Frankrike och Paris där jag aldrig varit och att önska att jag var fransk och inte svensk. Varför vet jag inte. En vacker dag ska jag till Paris, vill så gärna. Men är lite rädd för att bli fast där, känna mig hemma, men bara lite. Paris, la ville que j'aime?
Bienvenu.
Här kommer ni kunna ta del av saker och ting som befinner sig i mitt lilla huvud. Tankar om allt och inget. Drömmar om avlägsna mål, platser, miljöer. Känslor om och kring vadsomhelst som ibland bubblar över. Musik, ni kommer med säkerhet märka av min kärlek till musiken. Utan musik skulle allt vara grått, och förjävligt trist. Världen fungerar liksom inte då. Och bilder, en plats, händelse, känsla, sak, vad som helst förevigad i ett fotografi, kommer förhoppningsvis dyka upp då och då. För jag gillar ju att springa runt med en kamera när andan faller på. Med bilder blir ju allt så mycket roligare. Så, det var allt jag ville säga så länge.
